Allmänt

När slutade folk preppa?

2016-12-31 15:39 #0 av: tlover

Det kom upp i en annan tråd att både jag och andra vuxit upp med prepping i den formen att man alltid tex hade extra mat hemma, hade förberett för strömavbrott osv

Detta var för mig på 90 talet så det är ju inte hundra år sedan, men i glesbygden i norra Norrland vilket såklart kan spela roll.

Det är först på sent 00 tal som jag varit med om att folk inte varit lika förberedda.

När slutade "vi" preppa? Både som nation och privat folk

Världens bästa djurbutik, Fias butik!
Te, Kampsport, Norrland, Företagande, Anslagstavlan m.m
Glöm inte att följa mig på facebook och instagram!

Anmäl
2016-12-31 15:47 #1 av: VildaVittra

Det beror nog stort på var man bodde. I Sthlm skulle jag gissa på att prepping blev ovanligare efter typ 60-talet, det var då alla halvfabrikat började bli vanliga och man ville ha snabb mat. Kvinnor började yrkesarbeta i högre utsträckning och man var inte lika beroende av vad mannen tjänade (förut om mannen blev av med jobbet  var det ju en ekonomisk katastrof). Ute på landsbygden preppar nog de flesta fortfarande i alla fall i form av ficklampor runt i husen (de blir ju galet mörkt och vet man inte vart ficklampan är kan det bli lite jobbigt) extra mat, ljus och alternativa värmekällor, även om de också blivit färre. 

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

Anmäl
2016-12-31 16:05 #2 av: Wony

Jag är född tidigt 90-tal, och vi har alltid haft ficklampor, stearinljus och tändstickor hemma. Ofta även ett litet lager extra mat, men vi hade en väldigt liten inkomst så vi kunde egentligen inte bygga upp något större förråd, men vi gjorde så gott vi kunde. 

Jag har alltid sett det som självklart, både när vi bodde i villa när jag var barn och när vi flyttade till lägenhet när jag var lite äldre, att ha åtminstone litegrann hemma så man klarar sig några dagar. Nu när jag bor med sambo och djur "på landet" (i en liten by) ser jag det som en självklarhet att försöka ha mat för både oss och djuren åtminstone en månad, helst mer. När jag haft jobb eller pengar över på studielånet har jag handlat till förrådet, men när jag varit sjuk eller arbetslös och utan inkomst, har jag fått ta från förrådet. I sådana lägen är det ju guld värt att veta att man har t ex basvaror som pasta, ris och bönor att ta till så man i alla fall har mat.

Däremot har jag aldrig upplevt att mina klasskamrater genom åren har haft familjer som preppat...

Anmäl
2016-12-31 21:07 #3 av: KimE

På 50, 60 och 70 talet så var det rädslan för ett kärnvapen krig som gjorde att många förberedde sig.

Vanlig hushållning stod för lknande saker som prepping nu, det är nog på 90-00 talet iden att samhället skulle lösa allt uppkom. En Libanesisk husmor skulle nog inte kalla sig för prepper även om hon gör samma saker.

Anmäl
2016-12-31 21:13 #4 av: Em_

Jag är född slutet på 80-talet och uppväxt i utkanten av en storstad. Jag  upplevde aldrig att folk i min omgivning var särskilt preppade  när jag växte upp. Kan tänka mig att det lätt blir så när det aldrig är mer än 10 minuter till en dygentruntöppen mack. 

Anmäl
2016-12-31 21:23 #5 av: KimE

Vi hade 2km egen väg att ploga när jag växte upp 1.5mil till affären och fick ofta slut vatten i brunnen på vintern så vi fick gå till en kallkälla för att hämta dricksvatten eller till älven för att spola toaletterna.

Anmäl
2017-01-01 08:52 #6 av: Devya

Jag är född på 80-talet och hemma var det absolut aldrig aktuellt med att preppa. Vi hade svårt att ens få mat varje dag. Det var inte ovanligt att vi gick utan mat i två dagar för vi hade inte pengar.

Mina morföräldrar hade dock alltjämt gott om mat och ännu idag. De har frysar fyllda med mat och likaså skafferierna. Så det där beror ju nog på från person till person.

Anmäl
2017-01-01 09:20 #7 av: KimE

Vi hade/har då alltid mat, på 80 talet hade vi eget potatisland, eget fårkött, älgkött, bär till sylt och saft. Mormor och morfar plockade 2 ton bär varje år, de försedde oss med hembakt bröd också, det gör de fortfarande trots att de är 85-87år.

Anmäl
2017-01-01 10:09 #8 av: Devya

#7 2 ton? =P 

Anmäl
2017-01-01 12:08 #9 av: Halvdansken

Jag tror man slutade när fler o fler flyttade till stan. Staten skulle ta hand om allt sades det, och faktiskt fanns ju under kalla kriget stora beredskapslager med förnödenheter, som nu är borta, och de byggs inte upp igen. Sen rasade muren, hotet försvann, man handlar allt (typ) via nätet, vem bryr sig om prepping... på samma gång blev vi givetvis mer sårbara. 
Tror det är folk "på landet" som preppar mest. Det var i alla fall först då jag (pga svajig eltillförsel) upptäckte att det blir kolsvart när elen försvinner, att det är 6 km till närmsta butik, att man plötsligt är ganska utelämnad till sig själv om det händer nåt. Å andra sidan tror jag det är farligare att bo i en stad om det blir ett längre avbrott. Fler mänskor, större behov, mer panik. Hitta en BOL!!

Butikerna i dag har inga riktiga lager, det levereras hela tiden, lagert finns sas "på vägarna". Det är en jätterisk, butikerna töms på ett par timmar. 

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2017-01-01 13:23 #10 av: KimE

8# Ja de sålde det de inte behövde och köpte en charterresa.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.