Nej, jag är mycket tacksam för att inte behöva några mediciner dagligen.

Just nu har jag varit i det närmaste beroende av värktabletter pga gallsten. Men annars tar jag inga mediciner.

Inte beroende, men vi (eller jag…) har alltid lite extra hemma av vanliga värktabletter, penicillin (som jag fick utskrivet i en "om i fall " situation), vitaminer, desinfektionsmedel osv.

Jag är beroende av flera mediciner, i dubbel bemärkelse.
Men… så är jag ju riktigt sjuk också.
🤦‍♂️

Jag har astmatiker i familjen. Det finns alltid extra i lager.

Under vår, sommar & höst är jag beroende av allergimedicin för att kunna andas och under den perioden ser jag alltid till att ha hemma så det räcker för hela perioden.

Mina andra mediciner är jag inte beroende av på samma sätt = jag överlever utan men behöver dem för att fungera i vardagen med samhällets alla krav.

Ja pga flera psykiska diagnoser.

Alltså, ja. Jag har ju min astmamedicin. Två inhalatorer, en för snabb verkan och en 'vanlig', samt luftrörsvidgande tablett. Har inte fått några astmaattacker tack och lov. Kanske inte så farligt om jag blir utan dem men blir lätt väldigt utmattad, om jag glömmer en hel dag eller kanske till och med mer så måste jag tex ta massa pauser i duschen för att luften 'tar slut'. Annars är det väl allergimediciner på vår/sommar.

#8 - har du ett extra lager av medicin, om det nu händer något och du inte kan komma till apoteket på ett par veckor?

Jag är inte det (även om jag kanske skulle kunna vara det vid skov men jag försökte ju bli gravid då det var som värst så jag tog inte starka mediciner ens då) . 

Min man är det däremot(exem i hårbotten som snabbt börjar blöda och därför blir en infektionsrisk om man struntar i att det gör ont) men den viktigaste medicinen har vi lärt oss att göra själv. Vi behöver förvisso olja till det men det går säkert att göra av "njurfeta" om det riktigt är akut. De verksamma ämnena kan odlas och samlas vilt.

Inte av någon egentlig medicin, men däremot av glasögon/kontaktlinser. Vid tillfälliga utslagningar av samhällsfunktionerna hade jag alltså klarat mig utan problem, men talar vi om ett mer permanent tillstånd så hade jag varit stekt om linserna tog slut och glasögonen tappades/gick sönder.

#9 har en extra vanlig och den snabbverkande är hyfsat ny, och en sån räcker ett par månader.

Flera stycken tyvärr, rätt starka också😕

Kan bli problem med mediciner då jag har flera stycken 😳

Som tur väl är inte. Vilket jag är tacksam över.

Jag behöver allergi mediciner, både tabletter och nässpray, så måste ladda upp hemma, jag börjar reagera då vid skiftet mellan vår och sommar i cirka 2-3 veckor sen är de över tack o lov.
Dessa mediciner köper jag receptfritt vilket jag tackar gudarna för att de inte va värre, så man inte behöver starkare grejer.

Jag har tur, min pollenallergi är så mild att min egen huskur fungerar nog bra ifall det skulle bli TEOWAKI eller så

Använder mycket medicin, är reumatiker och tar jag inte dem så kommer jag knappt upp ur sängen. Så ja, är beroende av dem. 🙂

Tycker det är lite drygt att samhället inte riktigt förstår det där med medicin för psykiska besvär. Skulle det bli trassel så jag inte kan få nytt recept på säg 6 månader så är det inte ens säkert att jag överlever, så dåligt mår jag psykiskt. Men man får ändå bara för 1-4 veckor i taget. Inget att "ta av" om nåt skulle hända, alltså.

#19 Fast just med det förstår jag  samhället , då många bunkrar för självmordsförsök.

Den krassa sanningen är att vid totalkatastrof är det vi som är beroende av olika mediciner som drar det kortaste strået .

#20 Håller absolut med, det gör jag. Samtidigt så finns ju ändå det där "om". Min medicin är inte mindre viktig än de som behöver för sin astma, och kan vara lika dödlig om jag blir utan. Det är lite krångligt liksom.

Medicinerar mot min depression i perioder men jag skulle inte påstå att medicinen är livsavgörande för mig.